Hemma igen.. fortsättning om PAL och lite annat..

Tillbaka hemma igen.. Borta bra men hemma bäst.. och så är det ..

När vi kom hem insåg jag att gräset växt en decimeter sedan sist så det var bara att ta fram gräsklipparen och köra igång.
Skönt att gå och fundera i lugn, nåja, och ro.
Tog en timme att få av det i normal höjd igen..
Samtidigt satte sig grannen på sin åkgräsklippare och körde av sitt på en halv timme.
När jag var klar kom han ut i träningskläder och stack i väg på en runda..
Lite bakfram i mina ögon.. men men..
:)

Lillfia drog in till stan för att träffa kompisar. Vi har under kvällen upptäckt att det varit tågurspårning i Skövde. Tåget som hon skulle ta hem var inställt. Ja ja, hon har sommarlov ...
Hon har en förmåga när det kommer till spårbunden trafik att antingen åka åt fel håll (på spårvagnarna i Göteborg) eller att tågen är försenade eller som nu inställda.. Dom är helt enket inte kompatibla.

Pratade med B uppe i norr.
Hon har varit borta över en månad nu. Hon är tillbaka på "brottsplatserna" och jobbar på sina gamla arbetsplatser. Tycker hon gör det bra.

Hon ställde upp i SM i Träskfotboll i helgen i Storuman.
Var de hamnade på resultat listan vet jag inte men kul hade hon haft, skitig blev hon och träningsvärk fick hon.
Vem skulle inte fått det?
Att spela fotboll i en halv meter lera och gegga kan nog ta musten ur den mest vältränade!

Älskade "SKIT"unge!!

Saknar henne ... så nu kan hon allt komma hem igen!!

Början av min vecka har tillbringats hos farföräldrarna till tjejerna och läkarbesök med farmor.
Hon har verkligen varit drabbad av otur och att ha "halkat mellan stolarna" efter sin senaste sjukhusvistelse.
Skrev om det tidigare i veckan. Tack för alla kommentarer.
Fick träffa hennes PAL, patientansvariga läkare, och framföra en hel del klagomål.
Vi fick förklarat för oss att så som farmor OCH farfar blivit behandlade när de sökt hjälp till farmor så ska det inte gå till och att så här i semestertider har dom hamnat mellan stolarna.
Hade ett mycket bra samtal med hennes PAL och hon lovade att vårdcentralen ska se över sina rutiner samt att på nästa mottagningsmöte skulle bemötandet av farmor och farfar tas upp som en särskild punkt.
I det här fallet litar jag på henne, läkaren alltså... och jag hoppas att ingen någonsin ska behöva få det bemötande som dom har fått.
Samtidigt irriterar det mig att jag ska behöva påpeka det här. Det borde vara kutym att vi alla får ett bra bemötande när vi söker hjälp oavsett var vi söker den och av vem vi söker den.

Är det så svårt att behandla vår medmänniska med hyfs, takt och ton och respekt?

Vi hörs!